Då var det dags att packa bilen och lämna trevliga stugan för denna gång! Hann säga tack och hej då till vännen Åsa. Brorsan med fru kom med sina prylar, det blir nog rätt fullt på hemresan också men det är ju bara att lasta in. Blev lite förundrad, ena stora väskan de hade var full med kökstillbehör.
Läser ni från början så skulle jag ta med hushållsprylar så vi klarade oss. Tydligen dög inte dessa heller utan de har släpat med egna ända från Finland. Ja man får ju vara egen och med all rätt att göra som de vill. Vi hade nämnt om att vi skulle lämna stugorna vid 12.00 och så blev det också.
Lämnade nyckeln till ägaren och tackade för oss. Brorsan hade en massa ideèr om vissa “fel” han upptäckte. Det var för liten varmvatten beredare i deras stuga och sen något annat. Jag menade på att inte behöver du rätta någon som är van vid att hyra ut. Vi hade ju inget att klaga på, ACC som fungerade, varmvattnet har funnits och toaletten och duschen som fick så mycket energi på resan hit, allt fungerade och var väl tilltagna.
Nå ja, stämningen blev ju inte bättre för att jag sa emot och struntade i att föra hans åsikter vidare. Vill han få fram åsikter jag inte håller med om så får han väl använda sin egen talförmåga.
Dags att åka in mot Visby, då började klagomålen att det var lång tid tills båten avgår. Vi skulle titta på några loppisar på vägen för att få tiden att gå. Landade hos en men ett par till vi skulle besöka var ju stängda. Fick en idè om att vi kan försöka käka innan båten avgår då kanske vi får lite bättre mat än det som serveras ombord. Jag hade ett krav, jag vill inte lämna bilen utan uppsyn. Där bak bland väskorna ligger dyrbar kamerautrustning och en dyrbar dator. Man ser att det är turister som lämnat bilen obevakad och tillfället kan ge ev tjuv en chans. Jag lämnar bara bilen om jag kan ha tillsyn över den, annars får båt maten duga för mig. Hittade ingen plats att lämna den, det orsakade lite muttrande men det struntade jag i!
Att bara köra runt ger ju inget så redan vid 14 tiden körde jag in till incheckningen. 2,5 timmar till avgång det klarar jag i alla fall. Jag var ju inte dummare än att jag la mackor och annan mat som blivit över högst upp i skuffen:)
Det pratades inte mycket, jag försökte bjuda på någon smörgås men det tackades nej. Mina tankar var mer koncentrerade på hur jag skulle slippa få dessa två på besök den sista natten. Jag hade ju erbjudit den möjligheten men efter det som varit så tar jag mig rätten att ångra mig. Funderade lite på vilka möjligheter som finns, googlade olika boenden på Södermalm. Visserligen får jag väl betala det men jag slipper ju öppna mitt hem för dessa destruktiva krafter. Får väl be “gudarna” om hjälp, det har fungerat tidigare så varför inte idag:)
Man skall väl akta sig att be:) Fick en lustig känsla när jag strax efter den sista tanken får ett sms från Gotlandsbolaget; Där står att vår båt blir försenad för den hjälper ett systerfartyg som har brand ombord på bildäcket. Detta var en halv timme innan vår avgång som var planerad till 16.30. Vi har ju klarat 2,5 timmar i hamnen redan så några timmar till skall väl fungera. De andra oroade sig för Stockholmsavgången hinner vi dit eller inte.
Nå de tog en promenad för att hitta mat, jag stannade kvar, jag ville inte ha sällskapet mer än nödvändigt och jag har ju mat där bak i bilen. Prognosen var att vi skulle få åka hemåt vid 20 tiden. Men vilken prognos håller, googlade lite och läste att den olycksdrabbade båten skulle evakueras. Ok det kommer att dra ut på tiden, fick en ny prognos som sa 24.00.
Vi kommer ju inte ut med bilen, vi var fria en stund och Raija brorsans fru tjatade att jag skulle ställa mig tillbaka i kön för att det kändes bättre. Dumt nog lyssnade jag denna gång.
Vid 20 tiden fick vi ett besök av brudgummen, de har sett på Fb att vi sitter fast i hamnen så hans fru hade gjort jättegoda mackor och han hade med filtar så vi inte skulle frysa. Jag var ensam i bilen när han kom tackade men skickade tillbaka filtarna då vi kan köra bilens värme dessa timmar. Vi var jättetacksamma alla tre för deras omtänksamhet.
Vid midnatt fick vi nästa uppdatering, ni är ombokade till 08.15 i morgon bitti. Vår båt kom in men avgick inte mer den natten. Lite intressant ingen sa något och plötsligt var all personal borta från hamnen. Det som kom upp var att det finns mackor i terminalen. Men det var lite sent för mig, Jonte och Jennifers mackor var ju så mättande Dricka hade vi också fått och toalett finns det tillgång till hela natten.
Får ju göra det bästa av situationen, bekvämaste stolsinställningar och försöka sova. Raija hade baksätet för sig, jag och brorsan fick ta den plats vi hade. Det fungerade rätt bra. Brorsan har något med psoriasis liknande bekymmer. Vet att detta kan klia för jäkligt, men orkade inte be honom byta bort sin prasslande jacka utan fick stå ut med ljudet från hans behov att klia sig.
Hade redan fått svar av “gudarna” i morgon när vi kan åka hemåt har den här natten jag inte önskade mig besök gått mot sitt slut, men istället fick jag stå ut med tystnaden som uppstår när man inte har något att säga varandra. Passade på och räkna ut vad soppan går på för denna resa. Vi var ju överens att dela så jag räknade ut att delar vi på 2 så blir det 900:- var. Ville inte vara snål och dela på att de var två, det lilla extra en person gör av med är ju försumbart. Brorsan bekräftade med frun att summan var ok och gav mig kontanter.
Tänkte lite på hans situation, de har levt ihop i över 40 år. Han får nog inte sista ordet allt för ofta. Sen möter han sin självsäkra brorsa, som går sin egen väg och står för sina åsikter. Inte undra på att det kan bli krockar men jag vet ju också att vi inte kommer att göra en resa till vare sig lång eller ens kort. Det blir ju inte kul att besöka dem igen. Enligt brorsan så var det ju tydligen en massa att vara missnöjd med efter mitt besök några timmar hos dem i somras. Själv hade jag en åsikt om att det gått bra och var glad över att vi fick några timmar tillsammans. Men vad fel jag hade!
Timmar går även om man får sova i bilen. Det blev 08.15 och bilen åkte ombord. Jag lämnade sällskapet och gick för att äta frukost. De försvann bort mot våra vilostolar vi hyrt. Jag hade en tanke i huvudet.
Hur gör jag när vi kommer iland, skall jag köra dem rakt till terminalen och släppa dem där eller skall jag ta hem dem för att vila och kanske åka en stund till de loppisar vi har här i stan? De gillar ju sådant!
Det kommer ju att vara ett glapp på hela 8 timmar innan kvällsbåten avgår mot Finland. Visst man är ju seg, natten var ju inte den skönaste man upplevt den senaste åren! Gick igenom allt som hänt, vände på alla möjligheter, hur har de bemött mig? Det utmynnade i beslutet att de får klara sig själva, jag har gett löfte att jag skall köra dem till hamnen och det håller jag.
Gick upp och meddelade brorsan mitt beslut, fick bara ett jaha till svar. Gick sen tillbaka för att få lite lunch, men se den här turen var inte en ordinarie tur så vi har bara mackor att äta. Va ingen mat? Nä vi har mat på tillbakaresan, nä tack jag har fått nog av att åka med Gotlandslinjen för denna gång blev mitt svar:)
Men resan gick bra, vi kom iland och jag styrde mot huvudstaden, såg att brorsans fru googlade förvaring i hamnen så de slipper släpa på sina väskor, det ser ut att ordna sig. Släppte av dem och önskade dem ett fortsatt bra liv där borta.